Mirakeldagar

Det är nog vad jag vill kalla igår och idag.
Igår lyckades jag hinka i mig tillräckligt mycket kaffe för att INTE sova bort hela dagen som jag brukar, utan var uppe tidigt.
 
• Ringde länstrafiken (som givetvis sade åt mig att ringa nästa dag istället och till en specifik snubbe)
• Ringde och avslutade mitt abonnemang
• Tog kontakt med ett annat företag och beställde hem ett nytt abonnemang
• Städade hela lägenheten 
• Meckade med tvätt maskinen med pappa som telefonsupport
• Städade akvariet (tog bara 4 timmar......)
 
(Efter första punkten var jag så ilsken att jag tillslut blev manisk. Vilket gjorde susen för resten av dagen!)
Robin och Batte kom hem. Vi såg någon halvdan film, tjötade och pratade dataspel och grejer.
 
 
Idag är typ.. Jag vet inte vad man ska kalla det. Högspänning? Det känns som typ, det där sista andetaget innan man drunknar. Eller hur allting saktar ner innan det brakar sönder. Eller hur något vibrerar för att sedan explodera i elektriska gnistor.
 
Har försökt ringa till gubben på länstrafiken men han svarar ju inte, så tillslut ringde jag deras växel och då sa dom att de skulle be honom ringa upp mig istället. HATAR sånt. Tänk om jag sitter på toaletten, eller en buss eller nåt när han ringer? Jag var SÅ förberedd och stålsatt både igår och idag när jag ringde, och så bara blöhrgh...
 
Och om ungefär en timme måste jag åka iväg. Jag ska nämligen ha mötet med försäkringskassan och psykiatrin idag. Jag har plockat fram typ alla papper som jag kunde komma på och skrivit en lista över saker jag ska ta upp (woho. awesome-poäng till mig!) och nu känner jag mig helt utbränd. 
 
 
Ikväll kommer förhoppningsvis det här vara över. Jagkommer förhoppningsvis kunna andas igen. Men vi får väl se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0